Chapter 2

Lunch.

Vad jag hatar den stora massan i ett enda rum, alla hungriga och giriga över att få sin mat. De är så hungriga att de inte ens skulle bry sig om de skvätte ner dig med hela sin middag. Nu hände inte det - tack och lov - men det var nära. För nära.

"AUBREY! Over here!" Jag hörde Zayn's röst över allt annat buller och bång och så gick jag mot mina favoritpojkar så fort jag kunde utan att tappa min mat.

"Hey, sit here" sa Louis och slog lätt på platsen bredvid sig. Han ville att jag skulle sitta bredvid honom, vilket också betydde att jag skulle sitta bredvid Harry. Så smidigt och snyggt som möjligt så slank jag ner på platsen emellan dem.När jag sedan tittade upp så mötte jag fyra killar le mycket fånigt mot mig för att jag satt bredvid Harry. Jag gav dem alla en min som sa att de skulle sluta, men de bara log mot sin mat istället.

"Hey, Harry. I heard Aubrey is going on a date" mina ögonbryn åkte till mitt hårfäste när jag hörde den meningen komma från Nialls mun.

Va?

Jag ska inte gå på en dejt med någon förutom Harry, och han har inte ens frågat mig! Än...

"With who?" Harry vände sig mot mig och jag gick vilse i hans vackra ögon. Han frågade vem jag skulle gå på dejt med, och jag tog den första människan som ploppade upp i mitt huvud...

"You"

Facepalm.

Seriöst Aubrey?! Han skulle väl veta om han hade bjudit ut dig! Åh vad trög du är! Harry gav mig en blick som om han inte riktigt förstod vad jag menade och jag förstår att han inte fattar.

Shit jag måste rädda mitt eget skinn här.

"You... Have something there" jag fäste mina ögon på hans tröja och slickade lite på mitt finger innan jag låtsades ta bort en fläck på hans tröja som inte var där. "See, gone! Everything is fine!" Jag skrattade ett nervöst skratt och tog min vattenflaska och drack lite innan jag sa något ännu dummare eller pinsammare.

"But who are you going with?" Harry kollade forskande på mig. "Who's your crush?" Det irriterande smilet kom tillbaka innan han slog mig lekfullt på armen.

"I'm going with..." Började jag, men jag gick vilse i hans ögon igen...

"With me" sa Liam som om det vore det mest normala någonsin.

"With you?" Harry pekade med ett osäkert finger bort mot Liam och tittade fram och tillbaka på mig och Liam och jag märkte tydligt att han inte trodde på oss. För att spela med i scenen, så nickade jag ivrigt med huvudet och gav Liam ett leende som skulle föreställa flörtigt. "So Liam is your crush?" Harry lyfte på ett ögonbryn samtidigt som han kollade misstänksamt på mig.

"Uhuu. He is" sa jag, och försökte låta så övertygande som möjligt, men det funkade nog inte riktigt.

"Okay" sa Harry och vände sig mot sin mat igen. "Wish you guys the best and all the luck in the world" han gav oss ett uppriktigt glatt leende som om han verkligen menade vad han sa.

Men åååååååh.
Det var inte såhär det skulle bli.
Varför brydde han sig inte?
Varför blev han inte avundsjuk?!
Han borde slå Liam på riktigt nu (inte för att jag vill det men...)

Uugh. Harry du är för komplicerad för mig.


» sara

jätte bra meeer:)

2013-05-16 // 15:29:52
» Julia

Jättebra :')

2013-05-16 // 15:59:58

MEEER!!!!!!

2013-05-16 // 18:04:58
» ida

mer!!

2013-05-16 // 20:15:28

Åh jätte bra! Lägg upp mer!

2013-05-19 // 22:26:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback