Chapter 4
2013-05-21 "So how are things going otherwise?" frågade Harry mig när vi promenerade hem tillsammans. Det är nästan gulligt hur våra hus ligger mittemot varandra, vilket också betydde att jag och Harry är grannar.
"Just fine I guess, don't have a date for prom yet but... Guess I'll figure it soon..." Jag försökte få honom att fatta att jag ville gå med honom, men han var blind som vanligt. Men jag måste få honom att fatta att han ska bjuda mig innan han bjuder den där dumma Julie. Jag hatar att se Harry med andra tjejer, det får mig att känna mig så friend-zoned, vilket jag också är.
"Oh, that will be fine. There is always someone desparate enough" sa han och blinkade med ena ögat mot mig och jag dog på insidan.
Sluta klaga. Skulle inte du också dö på insidan om Harry freaking Styles blinkade mot dig? Just det.
"Do you know anyone in particular that is deperate enough to go with a pig like me?" Jag försökte få honom att kalla mig vacker genom att kalla mig själv en gris, men - såklart - så failade jag.
"Well, there's this guy called Jason. He's quite nice, he's in my chemistry class and he looks quite good too. I can talk to him about asking you if you'd like?" Jag stirrade på honom ett ögonblick för hans tröghet, innan jag rycktes tillbaka till verkligheten.
"Yeah! That'd be great, thanks" just nu, stod vi utanför våra hus och var redo att skiljas åt. Jag vinkade till honom innan jag sa: "Bye! See you tomorrow!" Jag fattar bara inte hur han inte kan fatta hur mycket jag faktiskt tycker om honom. Att han inte bara förstår vad jag alltid hintar till.
Jag kallade mig själv en gris, hej, kalla mig vacker.
Jag frågade honom om han visste någon kille som var desperat nog att bjuda mig till balen, hej, säg att ingen kille skulle vara desperat för att gå med mig och SÄG ATT DU KAN BJUDA MIG.
Åh kära tider, Harry Styles måste vara blind eller något.
_______________________________________________________
Hej! Jag bara undrar om ni har några idéer till denna fanficen? Något som skulle kunna göra den ännu bättre? Ha det sådär skitbra nu och säg gärna vad ni tycker :D
"Just fine I guess, don't have a date for prom yet but... Guess I'll figure it soon..." Jag försökte få honom att fatta att jag ville gå med honom, men han var blind som vanligt. Men jag måste få honom att fatta att han ska bjuda mig innan han bjuder den där dumma Julie. Jag hatar att se Harry med andra tjejer, det får mig att känna mig så friend-zoned, vilket jag också är.
"Oh, that will be fine. There is always someone desparate enough" sa han och blinkade med ena ögat mot mig och jag dog på insidan.
Sluta klaga. Skulle inte du också dö på insidan om Harry freaking Styles blinkade mot dig? Just det.
"Do you know anyone in particular that is deperate enough to go with a pig like me?" Jag försökte få honom att kalla mig vacker genom att kalla mig själv en gris, men - såklart - så failade jag.
"Well, there's this guy called Jason. He's quite nice, he's in my chemistry class and he looks quite good too. I can talk to him about asking you if you'd like?" Jag stirrade på honom ett ögonblick för hans tröghet, innan jag rycktes tillbaka till verkligheten.
"Yeah! That'd be great, thanks" just nu, stod vi utanför våra hus och var redo att skiljas åt. Jag vinkade till honom innan jag sa: "Bye! See you tomorrow!" Jag fattar bara inte hur han inte kan fatta hur mycket jag faktiskt tycker om honom. Att han inte bara förstår vad jag alltid hintar till.
Jag kallade mig själv en gris, hej, kalla mig vacker.
Jag frågade honom om han visste någon kille som var desperat nog att bjuda mig till balen, hej, säg att ingen kille skulle vara desperat för att gå med mig och SÄG ATT DU KAN BJUDA MIG.
Åh kära tider, Harry Styles måste vara blind eller något.
_______________________________________________________
Hej! Jag bara undrar om ni har några idéer till denna fanficen? Något som skulle kunna göra den ännu bättre? Ha det sådär skitbra nu och säg gärna vad ni tycker :D
» Sara
Meeer :)
Trackback